Demodex canis är ett hudkvalster som lever i hårsäckarna. Normalt
finns en mindre mängd demodex-kvalster i hårsäckarna på helt friska
hundar. Även hos friska människor finns en variant av kvalstret,
Demodex folliculorum, som lever i hårsäckar och talgkörtlar.
Hos en hund med friskt immunförsvar ger kvalstret vanligen inga symtom.
Däremot kan individer med nedsatt immunförsvar, framför allt hundar med
en rubbning i T-lymfocyterna (en typ av vita blodkroppar) få symtom som
kan vara antingen lokala eller generella. Sjukdom orsakad av Demodex
kallas demodikos.
De lokala symtomen består av lokal hårlöshet i form av små runda
fläckar utan inflammatorisk reaktion. Fläckarna förekommer särskilt i
ansiktet. Spontan självläkning sker ofta men det förekommer också
kroniska förlopp och även att reaktionen övergår i en kronisk
inflammation och, som följdsjukdom, en infektion i huden.
Hundar som står på lång kortisonbehandling eller som har en sjukdom med
förhöjda nivåer av kortison i blodet (Cushings sjukdom) löper ökad risk
för demodikos genom' att kortisonet hämmar T-lymfocyterna - se ovan.
Demodikos ses oftare i vissa raser såsom boxer, clumber spaniel,
dobermann, schäfer, skotsk terrier och whippet. En sjuklig förändring
på ärftlig basis anses ligga bakom ett flertal av de rasbundna fallen.
Genom utsortering av hundar med demodikos ur avelsprogrammen kan man
minska förekomsten av sjukdomen.
Källa: Svenska Kennel Klubben
Demodex canis är ett hudkvalster som lever i hårsäckarna. Vissa
hundar kan få symtom av demodex och sjukdomen kvalstret orsakar kallas
demodikos. Olika meningar råder kring sjukdomens ev. ärftlighet. På
SKKs initiativ har företrädare för olika uppfattningar om demodikos
samlats och diskuterat situationen på ett konstruktivt sätt.
Diskussionen har lett till att en arbetsgrupp bildats. Gruppen har
kommit överens om att starta ett forskningsprojekt med syfte att
försöka kartlägga den genetiska bakgrunden till varför vissa hundar
drabbas av allvarlig och utbredd form av demodikos. Arbetsgruppen
består av Kerstin Bergvall, Åke Hedhammar, Berndt Klingeborn, Berit
Wallin Håkansson och Susanne Åhman.
Fram till dess mer kunskap finns hänvisas till följande uttalande av SKK:s Avelskommitté från år 2002:
När det gäller avel på djur med demodikos finns både nationella och
internationella riktlinjer angående restriktiv användning av sådana
djur. Vad gäller demodikos inom en specifik ras måste det bli en
avvägningsfråga hur man skall hantera de olika typerna av sjukdomen.
Inom det pågående projektet Rasspecifika avelsstrategier bör en
kartläggning av nuläget i rasen tjäna som underlag för diskussion om
lämplig nivå av bekämpning.